Dubbelt plus

Igår hade jag en längre sittning med Micke & Anna. Båda tycker att boken är bra, engagerande och spännande. Inte minst viktigt: även Anna fick absolut rätt på kronologin. Härmed anser jag fallet avgjort: det funkar.

Det lustiga är att ingen av dem kunde svara på frågan: vad är det som avviker kronologiskt i den och den linjen? Inte förrän jag påpekar exakt vad det är verkar folk tänka på det. Ändå lyckas de alltså få ordning på själva handlingen. Jag vet inte om det är positivt eller negativt, men jag tolkar det positivt. Egentligen spelar det ingen roll om läsarna omedelbart förstår hur romanen är upplagd, det väsentliga är att de inte går vilse i handlingen och inte tappar bort temat. Inga av dessa allvarliga symptom uppvisas hos patienterna M och A.

Några saker reagerade de naturligtvis på:

Naikes dialektala uttryck, som smiter igenom kontrollytan när hon blir upprörd, kommer lite plötsligt. Den polerade ytan är för perfekt, helt enkelt. Det löses ju relativt enkelt genom att sänka hennes språknivå ytterligare, kanske bara lägga in några dialektala uttryck här och var.

Varför gifter sig Relnahir med Naike? Är det bara för att hon är vacker? Det här är ett lite mer delikat problem, eftersom Relnahir inte har ett eget perspektiv. Han är en bifigur, om än en av de viktigare. Ska jag förmedla hans tanker om Naike måste det alltså ske i en Naike-scen. “Jag gifte mig med dig därför att…” känns inte bra. Det måste förkläs, eller bakas in på snyggt sätt. Antagligen räcker det med en ny scen, men frågan är om den ska finnas i det förflutna eller i nuet.

Språknivåerna mellan grupperna framträder med all önskvärd tydlighet, men inom grupperna är det sämre ställt. Måste titta på det i slutredigeringen. Framför allt är det nog fýnerna som låter väl lika. Å andra sidan är de alla skolade i samma system och lever i en bubbla både språkligt och socialt och den känslan förstärks ju i och med att de pratar nästan likadant.

Fru Haraneng har blivit felstavad till Harangen några gånger. Ett rent korrfel, men faktum är att det skulle kunna utnyttjas. Tohek skulle kunna referera till henne som fru Harangen, eftersom hon pratar så in i helvete. Det förutsätter svenska som språk förstås, men man kan tänka sig att han säger något annat på riktigt och att jag bara har översatt det för att få till en liknande ordlek.

Till sist kommer den delikata frågan om vem som ska arrestera vem. Den är så intrikat att jag inte ens tänker nämna namnen. M&A säger att de hela tiden väntade på att X skulle arrestera Y, och sedan blir det inte så, eftersom det helt enkelt är för osannolikt. I en Hollywoodfilm skulle det bli så, likaså i en medioker underhållningsroman, men jag är ju ett geni! Dessutom slogs jag av en tanke: om läsarna väntar sig att det ska hända har det i en mening redan hänt, i deras fantasi, och därmed har själva kärnan i skeendet gått hem. Den här nöten har ett kraftigt skal.

Alltnog: tillbaka till ritbordet, nya tag.

About cgripenvik

Jag är litteratör och gav ut min debutroman "Broder själ, syster flamma" 2014. Den följdes av barnboken "Emma: Flykten från träsket" 2015. Den här bloggen handlar om mitt försök att förverkliga min dröm och om min syn på litteratur i allmänhet.
This entry was posted in Publiceringen/Publication and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s