Den dubbla utmaningen: varför fantasy 1

Varför skriver du fantasy? Den frågan får jag titt som tätt, senast på dramatikkursen där en av deltagarna tycker att Gáron & Tírien skulle göra sig bättre om den överfördes till ett modernt sammanhang.

För mig finns det flera anledningar, men två av dem väger tyngre än de andra. Här kommer nummer ett:

Det är roligt. Att påstå att skapar- och berättarglädjen inte skulle vara det viktigaste är bara korkat. Folk som sitter och pratar om hur jobbigt det är att skriva talar visserligen sanning, för det är stundtals både jobbigt och betungande, men i huvudsak är det oerhört berikande. Jag har för mig att Peter Kihlgård gnällde om det för några år sen, och när han fick den fullkomligt naturliga frågan varför han i så fall fortsätter att skriva, svarade han ungefär: “det känns ju lite löjligt att tala om plikt, men…”. Vi tackar PK för att han uppfyller sin samhällsviktiga plikt (och tro inte att jag inte tycker det är samhällsviktigt, för det gör jag). Men plikt eller inte så är det en så berikande process att svårigheterna drunknar i jämförelse. Inte just när man sitter i smeten, men efteråt. Jag tänker, helt ovetenskapligt, påstå att alla som skriver känner igen den eufori som infinner sig när en novell, en roman, en pjäs, är färdig. Och det spelar ingen roll om det är version ett eller tio, insikten att ha skapat något som inte fanns tidigare och som ingen annan hade kunnat skapa är obeskrivlig. Deus sum! Jag är gud! Världen ligger för mina fötter och tigger om mina ord.

Fantasy och science-fiction bjuder dessutom på en extra krydda: den dubbla intellektuella utmaningen. Att skriva är en utmaning i sig, med karaktärsbygge, disposition, konsekvens och så vidare, men fantastiklitteratören måste också konstruera en fungerande, trovärdig alternativ verklighet. Alla svårigheter som mina kursare på dramatiken måste handskas med berör mig i lika hög grad, men därutöver bär jag också demiurgens börda. Min värld måste hålla ihop, inte bara i trehundra sidor, utan i bok efter bok efter bok. Ett beslut om en relation idag får konsekvenser om tio år. Realistiska samtidsförfattare kan surfa på verkligheten (och den håller ihop, även om det ibland inte känns så), det kan inte demiurgen. Jag kan välja svårighetsgrad, det vill säga graden av förvrängning av vår verklighet, men även i de enklaste varianterna, som min värld, är det som att lägga ett pussel utan motiv.

Och ja, det är förbannat roligt!

Fortsättning följer…

About cgripenvik

Jag är litteratör och gav ut min debutroman "Broder själ, syster flamma" 2014. Den följdes av barnboken "Emma: Flykten från träsket" 2015. Den här bloggen handlar om mitt försök att förverkliga min dröm och om min syn på litteratur i allmänhet.
This entry was posted in Leva sin dröm/Living ones dream and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s