Ett slut, en början

Jag fick kursledaren Clara Diesens slutord i lördags. Det var uppmuntrande ord, men också med luppen riktad mot min stora svaghet: karaktärsteckningarna. De personer jag har känt länge blåser jag lätt liv i, men de nyare bekantskaperna är det sämre ställt med. Det är en jobbig läxa, för det är ingen liten uppförsbacke jag måste klänga över. Men det finns redskap till hands. “Du kan det här”, avslutar Clara sitt mejl, och det är naturligtvis där jag ska leta, hos mig själv: det som gör mina gamla karaktärer levande måste helt enkelt appliceras på de yngre. Det måste till en tydlig livshistoria, tydligare livsmål och drömmar. Vardagsscener som berättar något om dem, språk som blottar deras känslor, och så vidare. Hurra! Hur enkelt som helst.

Jag måste också lära mig att sålla mer i replikerna. De har en tendens att bli för informationstunga, för mångordiga. Det är lite lättare att lära sig. Jag redigerade några sidor av romanen igår och tvättade bort åtskilliga småfraser som spetsade det som stod kvar. Det här kommer att bli riktigt roligt!

About cgripenvik

Jag är litteratör och gav ut min debutroman "Broder själ, syster flamma" 2014. Den följdes av barnboken "Emma: Flykten från träsket" 2015. Den här bloggen handlar om mitt försök att förverkliga min dröm och om min syn på litteratur i allmänhet.
This entry was posted in Leva sin dröm/Living ones dream, Publiceringen/Publication, Tankar om text/Thoughts on text and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s