Fröken P och jag hade en intensiv diskussion igår om hur omslaget till Broder själ, syster flamma ska te sig. Det visar sig att vi läser romanen lite olika. För mig är det en historia med ett bakomliggande tema som jag hoppas att läsaren ska kunna applicera även på sin samtid. Fröken P tycker att det är svårt att frikoppla temat från romanens tid, delvis eftersom tidsaspekten är så konsekvent genomförd ; tidsmiljön blir så stark att den låser temat till sig – det har funnits historiska perioder som har tett sig på samma sätt och också brottats med samma problem.

Den där tidskänslan vill fröken P överföra till omslaget, medan jag är livrädd för att skrämma bort läsaren genom att för tydligt placera romanen antingen i en genre eller i en miljö som dagens samtidsknarkande läsare kan tänkas vara tveksamma inför. Fröken P vill spegla innehållet i omslaget; jag vill helst bara få läsarnas uppmärksamhet och sedan låta texten tala för sig själv.

En natts sömn fick mig att inse värdet av den andra vinkeln. Läsaren får sig till livs min vinkel i texten, medan fröken P:s vinkel kommer till uttryck i omslaget och de enkla illustrationer hon vill göra. Två vinklar av en bild, är det inte sånt som kallas djupseende?