Den fjärde manuscoachen hörde av sig till slut, men hade inte tid före sommaren. Därmed har jag valt, och skickat iväg manuset. Spänningen ökar… och minskar. Det känns väldigt bra att ha lämnat det ifrån sig, få ta en paus, en liten lufthämtning innan det stora dyket.

Det finns ju så mycket annat att göra, böcker att läsa, spel att spela. Och så ska jag läsa en artikel som en bloggläsare ville höra mina tankar om. Helt makalöst, folk bryr sig om vad jag tänker! Ur led är tiden.