I dag publicerar DN nåt de kallar en ”Skrivarskola”. De har talat med ett antal författare om hur de arbetar. Jag är extremt skeptisk. I vanlig ordning har skolan egentligen inget att lära ut. Alla som skriver på allvar vet redan att alla författare arbetar på olika sätt. Det enda alla författare har gemensamt, och därmed det enda man kan ta till sig, är att de skriver. Mycket eller lite, på timbasis, sidbasis eller teckendito – det gör ingen skillnad. De skriver. Punkt.

Allt det här snyltandet på människors drömmar. Tvi.