En liknelse

Okej, nu tänker jag försöka mig på en liknelse, en jämförande sådan mellan olika typer av ”stora” romaner. Det är en utveckling av en som jag använt tidigare.

”Tänk dig att du har en bricka med hög och tät ram. Om du häller vatten på brickan kommer det snart att nå ramen och häller du då på mer blir det djupare.”

Detta är en viss typ av epos, som till exempel Utvandrarna, Krig och fred, Moby-Dick, Sagan om ringen. Ramen i bilden är naturligtvis den tematiska ramen, som sätter vissa gränser för hur långt berättelsen kan växa i sidled. Nedan följer mer moderna epos (inga namn, trogna läsare vet ändå vilka jag menar):

”Tänk dig att du INTE har en bricka med hög och tät ram, utan häller vattnet rakt på golvet. Nu spelar det ingen roll hur mycket vatten du häller på, pölen bara växer utan att någonsin bli djupare.”

Ja ja, jag vet, vad händer om man häller så att det rinner över kanten i det första exemplet? Och finns det några väggar runt det däringa golvet och kan de då inte kallas ram? Bjäfs! Ni vet vad jag menar. Och ni vet att jag har rätt.

Om cgripenvik

Jag är litteratör och gav ut min debutroman "Broder själ, syster flamma" 2014. Den följdes av barnboken "Emma: Flykten från träsket" 2015. Den här bloggen handlar om mitt försök att förverkliga min dröm och om min syn på litteratur i allmänhet.
Det här inlägget postades i Tankar om text/Thoughts on text och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s