På ett värdshus väntar en man på att dö. Han har lämnat sitt liv bakom sig, nästan glömt vem han en gång var, och istället gått in i rollen som värdshusvärd, till och med misslyckad värdshusvärd. Men en gång i tiden var han trollkarl och äventyrare, älskare och krigare. Hans namn är en legend som han själv inte tror på längre. En kväll kommer en krönikeskrivare till värdshuset och ber att få nedteckna hans livshistoria. Det går bra. Tre nätter kommer det att ta i anspråk. Tre böcker kommer det att bli. Och så berättar Kvothe sitt livs historia.
Han är barn till resande underhållare, ett på samma gång föraktat och efterlängtat släkte, men lider en oersättlig förlust och tvingas hanka sig fram som tjuv och tiggare innan han slutligen blir antagen till Universitetet där han kan börja studera magi.
Mycket tajt ihopklämd sammanfattning av Patrick Rothfuss roman The Name of the Wind, första delen i trilogin The Kingkiller Chronicle. Utan tvekan den mest intressanta fantasyroman jag har läst i kategorin ”modern episk”. Redan formen med en ramberättelse är spännande, liksom metaaspekterna, med berättelser inne i berättelser som skapar en sällsam väv. Jag gjorde det själv i slutet av 1990-talet i min opublicerade roman Skölden, och även i den realistiska tonen och jordnära gestaltningen av sagovärlden ligger Rothfuss nära det jag själv gör, vilket glädjer mig eftersom jag är övertygad om att det är den vägen fantasyn måste gå för att bli tagen på allvar.
Några saker får den här romanen att sticka ut i den övriga, förutsägbara fantasyfloden. För det första är den berättad i första person. Den är en självbiografi över en påhittad figur, ett grepp som inte i sig är ovanligt, men som knappast är frekvent förekommande i fantasy. För det andra medför bokens ramhistoria att läsaren hela tiden vet att hjälten kommer att överleva, antagligen genom alla tre böcker om inte Rothfuss tar honom av daga på sista sidan. Det finns därmed inget behov av några klippor att hänga Kvothes heroiska ben från. Istället byggs en långsiktig spänning upp i Kvothes sökande efter anledningen till sitt livs stora förlust. För det tredje kräver avsaknaden av kortsiktiga spänningsknutar mer av författaren, och Rothfuss axlar bördan med bravur. Han förefaller vara i besittning av en gedigen kunskapsbank, varav det mesta har tagits i bruk, och det skapar tillsammans med påhittade fakta om fantasivärlden en känsla av att det faktiskt är på riktigt. Kvothes liv är också i hög grad ett riktigt liv, en vanlig människas liv i en lite ovanlig värld.
Har boken då inga svagheter? Jodå! Den är för lång, som vanligt i fantasyn. Stramare stilistiska tyglar hade kortat transportsträckorna, framför allt de visserligen trovärdiga men ofta ack så tradiga dialogerna. Långa passager borde rimligtvis ha hastats igenom i en ”riktig” självbiografi, men Rothfuss drar ut på dem. Kanske för att öka världens trovärdighet, kanske för att han inte vågar riskera läsarens identifikationsband till den unge trollkarlen. Harry Potter-delen är problematisk, för den känns mest konventionell: ung superbegåvning kommer till magiskola, hamnar på kant med mäster Hemme (professor Snape), blir spontanhatad av den elake överklassungen Ambrose (Draco Malfoy), kämpar med lite hjärta och smärta och en delvis oförstående vuxenvärld, varpå en ledtråd till föräldrarnas död för honom rakt i gapet på det första riktiga hjältedådet. Det är sånt jag menar är för långt, intrigen är inte tillräckligt intressant för att motivera alla dessa hundratals sidor.
Jag finner mig stundtals kluven under läsningen. Inledningen är mycket bra, första delen av Kvothes historia likaså, men sen händer nåt med stilen, den blir alldaglig, utdragen, rentav tjatig. Vid ett par tillfällen undrar jag till och med om jag har blivit pålurad en defekt epub-fil, ett stycke fanfiction av tvivelaktig kvalitet. Sen tänker jag: ”Aha! Han gör en James Joyce och leker med olika stilnivåer. Nu går Kvothe i magiskola så då skriver Rothfuss som om det var en Harry Potter-roman. Skickligt!” Fast, så är det nog inte. Det är bara en svacka, en stilistisk dal. Å andra sidan är det en dal uppe i Himalaya så det kan jag leva med.
The Name of the Wind finns att köpa på bland annat Adlibris och Bokus.