Vi prövar med en serie. Idag serverar vi det första fredagsfräset. Tanken är att kommentera, grubbla och på annat vis utreda språkliga käpphästar och annat språkpolisiärt. När man korrekturläser en text, framför allt någon annans, kommer man att stöta på uttryck och meningsbyggnader som vid första påseende förefaller uppåt väggarna. Den stora skillnaden mellan att läsa sin egen text och någon annans är dock att i det senare fallet måste man ta reda på vad som faktiskt gäller. Jag menar: om jag skriver fel är det bara jag som drabbas om jag inte tar reda på mer, men om jag tycker att någon annan uttrycker sig galet måste jag skaffa mig kunskap innan jag rättar dem, annars gör jag helt enkelt ett dåligt jobb. Konsekvensen av denna insikt är fasansfull: jag riskerar att lära mig saker!
Nåja, vi börjar med …
… det lilla ordet ”dels” som är en käpphäst för många, inklusive mig själv. ”Dels” är belagt i svenskan sedan åtminstone 1636 och stammar från lågtyskan, enligt Svensk ordbok. Syftet med uttrycket är att ställa företeelser i relation till varandra. ”Jag lyssnar dels på hårdrock, dels på klassisk musik.”
Jag hör till dem som inbillat mig att ”dels” ska stå för sig själv, utan att föregås av t ex ett ”och”. Men … och jag måste erkänna att detta men frustrerar mig: det är tillåtet av skriva ”och” före ”dels”, särskilt om det är ett tredje och avslutande ”dels”, som i rubriken ovan, helt enkelt. Det betyder att jag tvingas revidera två käpphästar: dels att ”dels” inte ska föregås av ett ”och”, dels att ”dels” inte bör användas mer än två gånger i en mening. Faktum är att det är tillåtet att skriva ”och” före ”dels” även om det bara är två ”dels” i en mening.
Huvudlinjen här är ändå att ”dels” används i relation till ett eller flera andra ”dels”, men det finns också tillåtna kombinationer där t ex det andra ledets ”dels” ersätts med något annat uttryck, som ”dels … men även” eller ”dels … men i synnerhet” och liknande. Syftet sägs då i Svensk ordbok vara att framhäva det andra ledet, men, för att citera Svensk ordbok: ”I vårdad framställning undvikas i allm. nedan [alltså ovan] anförda anv.”.