Refusering 1

Frank förlag, som jag bara skickade följebrevet till eftersom de inte tar emot manus på i-mejl, har inkommit med en avvisning:

“Hej!
Tack för ditt bokförslag.
Vi tackar docj [sic] nej till utgivning.”

Jag lär mig av detta och går vidare. Egentligen är det ganska skönt, i just det här fallet, för tänk om jag istället hade slängt in hela manuset i pappersform, hur hade det inte känts då att få ett nej? Frågan är naturligtvis hur resonemanget gått på förlaget: “Nej, den här typen av frågeställning intresserar inte oss”, eller: “Nej, han skriver så in i plösen dåligt”, eller: “Nej, han skickar bara ett brev, så det funkar ju inte, tänk om alla bara skickade in brev, det här kan vi verkligen inte uppmuntra”. Vem vet? Just det, de vet, vi andra får gissa. Varför känns det som att det är så de vill ha det?

About cgripenvik

Jag är litteratör och gav ut min debutroman "Broder själ, syster flamma" 2014. Den följdes av barnboken "Emma: Flykten från träsket" 2015. Den här bloggen handlar om mitt försök att förverkliga min dröm och om min syn på litteratur i allmänhet.
This entry was posted in Publiceringen/Publication and tagged , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s